Inka: Kathmandu

Tillbringade helgen in Kathmandu, en intensiv, myllrade jättestad. Jag höll mest till runt Boudha stupan och gick medsols runt, runt, satt på en bänk och följde pilgrimernas (och andras) vandring runt stupan med sina radband. Verkar vara en blandning av hinduism, buddhism och kristna i Nepal och många av de buddistiska pilgrimerna är tibetaner. Ett fascinerande folkmyller blandat med hundar och otroliga mängder duvor. Överdelen på stupan rasade under jordbävningen och renoveringen har påbörjats.

Var även med en av de som jobbar på centret en halv dag på rullstolsbasket, studiebesök på Nepals disabled associations kontor, ett Independent living boende (för personer med funktionshinder som inte kan återvända till sitt gamla boende) och på en SOS barnby, allt inom samma område. Många av de som lever med en ryggmärgsskada här bor i det området för att ha tillgång till föreningen, basket mm eftersom det är så svårt att förflytta sig. Rishi, som jag var där med, har lyckats få staden (tror jag det var) att göra om några trottoarer så de blivit mer användbara även i rullstol. Han fortsätter kampen med att göra staden mer tillgänglig. De har MYCKET kvar att göra!! Extremt otillgängligt. Man får verkligen se sig för hela tiden var man sätter fötterna, se upp för bilar, motorcyklar, cyklar och kossor och hundar. De har även en Nepal spinal cord injury sport association och det gedigna pokalskåpet stod förståss på hedersplatsen. En mycket intressant förmiddag. Basket träningen var riktigt bra och 15 personer träffas varje lördag morgon och tränar. Jag blir verkligen imponerad av många jag möter.

Varje morgon och eftermiddag går det en gratisbuss från centret till stan. Tar ca 1 timme beroende på trafiken och den plockar och släpper av de anställda längs vägen och slutar vid Nepals disabled association.